Enligt den senaste IEA-rapporten 'Renewable Energy 2023' nådde den globala installerade kapaciteten för förnybar energi en betydande ökning med nästan 50 % 2023, med totalt nästan 510 GW. Bland dem ökade den nyinstallerade kapaciteten för solceller med 31,8 % på årsbasis och nådde 375 GW, vilket motsvarar tre fjärdedelar av den globala förnybara energikapaciteten. Kina och Europa, som de främsta drivkrafterna bakom denna tillväxt, bör inte underskattas i sina bidrag.
European Photovoltaic Industry Associations "2022-2027 European Solar Energy Market Outlook" visar att den nyinstallerade solenergikapaciteten i Europa nådde en historisk topp på 55,9 GW 2023, en ökning med 40 % jämfört med föregående år. IEA förutspår vidare att den installerade kapaciteten för solceller över hela världen kommer att överträffa vattenkraft, naturgas och kolkraft under de kommande åren och bli den mest installerade kraftgenereringstekniken. Detta belyser utan tvekan solcellsindustrins kärnposition i energiomvandlingen av Kina och Europa.
Gemensamma mål leder vägen framåt
Den 7 december 2023 hölls det 24:e Kinas EU-ledarmöte framgångsrikt. Ledarna för båda sidor betonade enhälligt anslutningen till multilateralism och engagerade sig i att stärka grön energisamarbete för att främja energiomvandling i Kina, Europa och världen. Under den dubbla drivkraften av politisk vägledning och efterfrågan på marknaden har Kinas solcellsindustri bildat ett komplett industrisystem, gediget tekniskt stöd och en hög global marknadsandel. Däremot har EU tillhandahållit en solid grund för utbyggnaden av solenergi genom sin omfattande energipolitik, väletablerade nätintegrering och regleringssystem och relativt transparenta marknadsmiljö.
När det gäller målsättning återspeglar EU:s "EU Solar Strategy" och det reviderade direktivet om förnybar energi båda dess ambitiösa mål för utveckling av solenergi. När det gäller ekonomiskt stöd tillhandahåller EU medel till forskning och innovation, tillverkningsprojekt och energiinfrastruktur inom energisektorn genom flera program.
Lokalisering av industrier och utmaningar
EU har inte heller sparat någon ansträngning för att bygga industriell lokalisering, lansera "European Solar Photovoltaic Industry Alliance" och utöka relevanta nationella subventionspolicyer. EU:s solcellsindustri har dock nyligen hamnat i en kris, med flera tillverkare av solcellsmoduler och tillverkare av kiselwafer som ansöker om konkurs eller uppsägningar. European Solar Manufacturers Association tillskrev detta dilemma till kinesiska solcellsprodukter och lobbad för strängare åtkomststandarder och antidumpningsåtgärder.
Denna synpunkt har varit mycket emot. Mer än 400 europeiska institutioner, inklusive solcellstillverkare, forskningsinstitutioner och föreningar, har publicerat ett öppet brev på Solar Power Europes webbplats där de motsätter sig alla handelsskyddsåtgärder mot solenergiindustrin. Bruegels senaste analys påpekar också att att påskynda utbyggnaden av solenergi är viktigare för Europa än att utveckla sin egen tillverkningskapacitet.
De mycket kompletterande gröna industrierna mellan Kina och Europa har breda möjligheter till samarbete inom solcellsindustrin. För att undvika kognitiva fördomar och kortsiktig marknadskonkurrens inom ett enda område som kan störa den övergripande förlängningen av samarbetskedjan, bör Kina och Europa fokusera på följande fyra samarbetsområden:
1. Gemensam teknisk forskning och utveckling:När solcellsindustrin går in i ett nytt skede av teknisk omvandling bör Kina och Europa utnyttja sina respektive fördelar, fokusera på att fördjupa innovationsforskning och investeringssamarbete och gemensamt främja framstegen inom solcellsteknik.
2. Gränsöverskridande investeringar mellan företag:Kinesiska och europeiska företag bör förbättra efterlevnadskapaciteten genom gränsöverskridande investeringssamarbete, anpassa sig till konkurrensmiljön på marknaden med hög standard och bidra till en snabbare spridning av ren energi, talangodling och tillgång till högkvalitativa sysselsättningsmöjligheter i Europa.
3. Förlängning av industrikedjan "PV+":Kina och Europa bör ta "PV+" som huvudriktning, utforska förlängningen av samarbetskedjan, stabilisera kostnaderna och utnyttja de kompletterande fördelarna från båda sidor. Detta inkluderar samarbete i integrationen av solcellsbyggnader, sambyggande av solcellsindustriparker och tillämpningen av "photovoltaic+" inom flera områden.
4. Att gemensamt utveckla tredjepartsmarknader:Kina och Europa bör arbeta tillsammans för att utveckla tredjepartsmarknader, såsom underutvecklade länder och regioner i Afrika, och gemensamt främja spridningen och utvecklingen av förnybar energi över hela världen.