1. Laddspänning
Vmax=V x 1,43 gånger
2. Genomsnittlig utsläppshastighet
Genomsnittlig tömningshastighet (h)=Kontinuerliga regniga dagar x belastningsarbetstid/maximalt tömningsdjup
3. Formel för beräkning av elpris
Elproduktionskostnadspris=total kostnad ÷ total elproduktion
Kraftverksvinst=(inköpspris - produktionskostnadspris) x arbetstid inom kraftverkets livslängd
Kostnadspris för elproduktion=(total kostnad – total subvention) ÷ total elproduktion
Kraftverksvinst=(inköpspris - produktionskostnadspris 2) x arbetstid inom kraftverkets livslängd
Kraftverksvinst=(inköpspris - produktionskostnadspris 2) x arbetstid inom kraftverkets livslängd + icke marknadsfaktorinkomst
4. Beräkning av avkastningen på investeringen
Ingen subvention: Årlig elproduktion x elpris ÷ total investeringskostnad x 100 %=årlig avkastning
Subventioner för kraftverk: Årlig kraftproduktion x Elpris ÷ (total investeringskostnad - totalt subventionsbelopp) x 100 %=Årlig avkastning
Det finns elprissubventioner och kraftverkssubventioner: årlig elproduktion x (elpris+bidrag elpris) ÷ (total investeringskostnad - totalt bidragsbelopp) x 100 %=årlig avkastning
5. Lastarbetstid
Lastarbetstid (h)=∑ Lasteffekt × Lastarbetstid/∑ Lasteffekt
6. Konverteringskurs
η=Pm (battericellens toppeffekt)/A (battericellsarea) × Pin (infallande ljuseffekt per ytenhet)
Bland dem: Pin=1KW/㎡=100mW/cm ²
7. Serie parallellkoppling av batterikomponenter
(1) Antal parallellanslutningar av batterikomponenter=genomsnittlig daglig belastning elförbrukning (Ah)/genomsnittlig daglig energigenerering av komponenter (Ah)
(2) Antal batterikomponenter i serie=Systemdriftspänning (V) × Koefficient 1,43/Komponentens toppdriftspänning (V)
8. Batteri
(1) Batterikapacitet=Genomsnittlig belastning elförbrukning (Ah) x Kontinuerliga regniga dagar x Urladdningskorrigeringsfaktor/Maximalt urladdningsdjup x Korrektionsfaktor för låg temperatur
(2) Antal batterier i serie=systemdriftspänning/batteriernas nominella spänning
(3) Antal parallellanslutningar av batterier=batteriernas totala kapacitet/batteriernas nominella kapacitet
9. Batterikapacitet
Batterikapacitet=Genomsnittlig daglig belastning elförbrukning (Ah) × Kontinuerliga regniga dagar/Maximalt urladdningsdjup
10. Batterival
Batterikapacitet Större än eller lika med 5h × växelriktarens effekt/märkspänning för batteripaketet
11. Enkel beräkning baserad på topp soltimmar
(1) Komponenteffekt=(elektrisk apparateffekt x elförbrukningstid/lokala topp soltimmar) x förlustkoefficient.
Förlustkoefficient: ta 1,6~2.0 enligt lokal föroreningsnivå, linjelängd, installationsvinkel, etc.
(2) Batterikapacitet=(elförbrukning effekt x elförbrukningstid/systemspänning) x kontinuerliga regniga dagar x systemsäkerhetsfaktor.
Systemsäkerhetsfaktor: tagen från 1,6 till 2.0, baserat på batteriurladdningsdjup, vintertemperatur, växelriktarkonverteringseffektivitet, etc.
12. Flerkanalig belastningsberäkning baserad på soltimmar
(1) Aktuell komponentström=daglig belastningsförbrukning (Wh)/system DC-spänning (V) × topp soltimmar (h) × systemeffektivitetskoefficient.
Systemeffektivitetskoefficient: inklusive batteriladdningseffektivitet på {{0}},9, inverterkonverteringseffektivitet på 0,85, komponenteffektdämpning+linjeförlust+damm etc. på 0,9, justerad enligt faktiska förhållanden.
(2) Total effekt för kraftkomponenter=komponent genererad ström x system DC-spänning x koefficient 1,43
Koefficient 1,43: Förhållandet mellan komponentens högsta driftsspänning och systemets driftspänning.
(3) Batteripaketets kapacitet
Batteripaketets kapacitet=[daglig belastningsförbrukning Wh/system DC-spänning V] x [kontinuerliga regniga dagar/växelriktarens effektivitet x batteriurladdningsdjup]
Växelriktareffektivitet: cirka 80 % till 93 % beroende på val av utrustning;
Batteriurladdningsdjup: Välj mellan 50 % och 75 % baserat på dess prestandaparametrar och tillförlitlighetskrav.
13. Beräkning baserad på maximala soltimmar och antalet dagar mellan två regniga dagar
(1) Beräkning av systemets batterikapacitet
Batteripaketets kapacitet (Ah)=säkra tider x genomsnittlig daglig strömförbrukning för belastning (Ah) x maximala kontinuerliga regniga dagar x korrektionsfaktor för låg temperatur/maximalt urladdningsdjup för batteriet
Säkerhetsfaktor: mellan 1.1-1.4;
Korrektionsfaktor för låg temperatur: 1.0 för temperaturer över 0 grader, 1.1 för temperaturer över -10 grader och 1.2 för temperaturer över -20 grader;
Batteriets maximala urladdningsdjupskoefficient är {{0}},5 för grund cykling, 0,75 för djup cykling och 0,85 för alkaliska nickel-kadmium-batterier.
(2) Antal komponenter kopplade i serie
Antal komponenter i serie=Systemdriftspänning (V) × Faktor 1,43/Pakdriftspänning för valda komponenter (V)
(3) Beräkning av den genomsnittliga dagliga energiproduktionen av komponenter
Daglig genomsnittlig energigenerering av komponenter=(Ah)=toppström för valda komponenter (A) x topp soltimmar (h) x lutningskorrigeringsfaktor x komponentdämpningsförlustfaktor
Högsta soltimmar och lutningskorrigeringsfaktor är de faktiska uppgifterna för systemets installationsplats. Korrektionsfaktorn för komponentdämpningsförluster avser huvudsakligen förlusten som orsakas av komponentkombination, komponenteffektdämpning, komponentdammskydd, laddningseffektivitet, etc., vanligtvis uppfattad som 0.8.
(4) Beräkning av minimiintervallet mellan två på varandra följande regndagar och den erforderliga extra batterikapaciteten
Extra batterikapacitet (Ah)=säkerhetsfaktor x genomsnittlig daglig belastningsförbrukning (Ah) x maximala kontinuerliga regndagar
(5) Beräkning av parallellt antal komponenter:
Antal komponenter anslutna parallellt=[tilläggsbatterikapacitet+genomsnittlig daglig belastningsförbrukning x kortaste intervalldagar]/genomsnittlig daglig strömgenerering av komponenter x kortaste intervalldagar
Daglig genomsnittlig strömförbrukning för last=lasteffekt/lastdriftspänning x daglig arbetstid
14. Beräkningsmetod baserad på årlig total strålning
Komponent (matris)=K × (arbetsspänning för elektriska apparater × arbetsström för elektriska apparater × arbetstid för elektriska apparater)/lokal årlig strålning totalt
När någon underhåller och använder det normalt sätts K till 230; När det inte finns något underhåll och tillförlitlig användning är K inställd på 251; När det inte finns något underhåll, miljön är hård och hög tillförlitlighet krävs, K är inställd på 276.
15. Beräkning baserad på årlig total strålning och lutningskorrigeringsfaktor
(1) Kvadratisk effekt=koefficient 5618 x säkerhetsfaktor x total belastning elförbrukning/lutningskorrigeringsfaktor x årlig medelstrålning på horisontalplanet
Koefficient 5618: Enligt laddnings- och urladdningseffektivitetskoefficienten, komponentdämpningskoefficienten, etc;
Säkerhetsfaktor: Baserat på användningsmiljön, tillgången på reservkraft och närvaron av personal i tjänst är den satt till 1.1-1.3.
(2) Batterikapacitet=10 x total belastning elförbrukning/systemdriftspänning; 10 är koefficienten för inget solsken (gäller för kontinuerliga regniga dagar som inte överstiger 5 dagar).
16. Beräkning av fotovoltaisk array-kraftgenerering
Årlig kraftgenerering=(kWh)=lokal årlig total strålningsenergi (KWH/㎡) × solcellspanelens area (㎡) × modulkonverteringseffektivitet × korrektionsfaktor. P=H·A·η·K
Korrektionskoefficient K=K1 · K2 · K3 · K4 · K5
Dämpningskoefficienten för K1-komponenten under långvarig drift tas som 0.8;
Korrigering för minskning av komponenteffekten orsakad av K2-dammblockering och temperaturökning, taget som 0.82;
K3 är linjekorrigeringen, tagen som 0.95;
K4 är växelriktarens effektivitet, tagen som 0.85 eller enligt tillverkarens data;
K5 är korrigeringsfaktorn för orienteringen och lutningsvinkeln för solcellspanelen, tagen som runt 0.9.
17. Beräkna arean av solcellspanelen baserat på strömförbrukningen för lasten
Fotovoltaisk modul array area=årlig strömförbrukning/lokal årlig total strålningsenergi x modulkonverteringseffektivitet x korrektionsfaktor A=P/H ·η· K
18. Omvandling av solstrålningsenergi
1 kal=4.1868 joule (J)=1.16278 milliwattimmar (mWh)
1 kilowattimme (kWh)=3.6 megajoule (MJ)
1 kWh/㎡=3,6 megajoule/㎡ (MJ/㎡)=0,36 kilojoule/centimeter (KJ/cm)
100 milliwattimmar per centimeter (mWh/cm)=85.98 kalorier per centimeter (cal/cm)
1 megajoule per meter (MJ/m)=23.889 kalorier per centimeter (cal/cm)=27.8 milliwattimmar per centimeter (mWh/cm)
När enheten för strålning är kalorier per centimeter: årliga topp soltimmar{{0}}strålning x 0,0116 (omvandlingsfaktor)
När strålningsenheten är megajoule per meter: årlig topp soltimmar=strålning ÷ 3,6 (omvandlingsfaktor)
När enheten för strålning är kilowattimmar per meter: topp soltimmar=strålning ÷ 365 dagar
När enheten för strålning är kilojoule per centimeter: topp soltimmar{{0}}strålning ÷ 0,36 (omvandlingsfaktor)
19. Lutningsvinkel och azimutvinkel för fotovoltaisk array
(1) Lutningsvinkel
Latitudkomponent horisontell lutningsvinkel
0 grad -25 grad lutning=latitud
26 grader -40 graders lutning=latitud+5 grad -10 grad (+7 grad används i de flesta delar av Kina)
41 grader -55 graders lutning=latitud+10 grad -15 grad
Latitude>55 graders lutningsvinkel=latitud+15 grad -20 grad
(2) Azimutvinkel
Azimuth=[Högsta laddningstid på dagen (24-timme) -12] × 15+(longitud -116)
20. Avståndet mellan den främre och bakre raden av solcellspanelen
D {{0}}.707H /tan [ acrsin (0.648cosΦ- 0.399sinΦ)]
D: Avstånd framifrån till baksidan av komponentmatrisen
Φ: Solcellssystemets breddgrad (positiv på norra halvklotet och negativ på södra halvklotet)
H: Den vertikala höjden från den nedre kanten av den bakre solcellsmodulen till toppen av det främre hindret